Kulturskribenten Olle Niklasson berättar om Landshövdingehusen – ett göteborgskt världsarv

Nej, landshövdingehusen är inte upptagna på Unescos världsarvslista, men sett till kriterierna skulle de mycket väl kunna vara det. Oavsett är de Göteborgs enda bidrag till arkitekturhistorien, vilket förtjänar att påpekas i tider av en allt mer anonymt präglad höghusbebyggelse.

Hustypen var en nödlösning i dubbel bemärkelse, ett sätt att råda bot på en katastrofal bostadsbrist under sent 1800-tal, men också ett undantag som skickligt lotsades igenom den tidens byggnadsstadga. Föreläsningen följer resan genom de arkitekturepoker husen uppfördes i, från klassicism till funkis, där ritare och arkitekter trots mycket snäva marginaler såväl ekonomiskt som byggnadstekniskt ändå lyckades ge många hus en tidstypisk prägel. Totalt uppfördes 3 290 landshövdingehus i Göteborg mellan 1876 och 1947 och man beräknar att vid utgången av 1940-talet bodde nästan hälften av alla göteborgare i ett av dem. Idag återstår mindre än hälften, 1 380, och om dem men också om de som rivits blir föreläsningen en påminnelse om ett arv som försvunnit och

en uppmaning att bevara de landshövdingehus som fortfarande finns kvar.

Torsdag 23 november kl 18.00 | Galleriet, Kastellgatan 9. | 170 kr inkl ett glas vin/alkoholfritt och smörgås. | Max 50 deltagare.