Pågående utställningar

Det kalla och glassiga är en fasad

 

Det är inte lätt att sammanfatta Stefan Karlssons konstnärskap, en autodidakt enfant terrible som jag också känner väl. Hans konst är full av motsättningar, det är så nära en konklusion jag kan komma.

​

Stefan Karlsson har ofta utforskat företeelser som han egentligen hatar, eller i alla fall har ett ambivalent förhållande till. Under 1980-talet grundade han företaget Paper Pool International Corporation, i ett försök att undersöka kapitalismens mekanismer. Officiellt sett var det dock spökfiguren Lawrence Remington som axlade VD-rollen. Ett fotografi av denne Lawrence finns

med i utställningen. Stefan Karlsson hittade bilden på en loppmarknad i Berlin 1982. Remington blev till en gud, vilket kan jämföras med hur personer som Steve Jobs och Elon Musk har dyr-kats på senare år. Konstprojektet är problematiskt men också otroligt framåtblickande. Och det har följaktligen mycket att säga om vår samtid, som präglas av en stark längtan efter auktoritära ledare, populism och snabba cash.

​

Denna utställning rymmer verk som har skapats under de senaste fyrtio åren. Till de äldre arbetena hör installationen ”Rum 18, 41 Pers”, där konstnären har återanvänt texten från en gammal bunker som byggdes under nazitiden i Berlin, och översatt den till svenska. Här syns även verk som har en direkt koppling till konsthistorien. I ”Mona Lisas leende” skildras en man som på ett Duchamp-artat manér vill roa eller oroa Leonardo da Vincis oförglömliga kvinna. Han öppnar sin rock och blottar sitt könsorgan. Stefan Karlssons lek med det höga och låga är en drift med 1900-talskonstnärer som tog sig framåt genom att begå övergrepp. Skulpturduon ”Ingrid och Barbro” skändar inte da Vinci utan i stället Pablo Picasso, en konstnär som Stefan Karlsson motvilligt beundrar. I dessa skulpturer har modellerna reducerats till opersonliga sekreterare som tillhandahåller pappersservetter, en kommentar på hur konstnärer som Picasso utnyttjade kvinnor för att få sina konstnärliga och sexuella behov tillfredsställda.

 

Den nyproducerade målningen ”Glass och blod” är en talande fusion av Stefan Karlssons lika kyliga som illusoriskt söta konstnärskap. Kallt och varmt, artificiellt och organiskt är några av dikotomierna som förmedlas i detta verk där en bit Rally-glass bokstavligen blöder.

​

Denna Agnes Martin-influerade tavla berättar om ett av konstnärens barndomsminnen: när han efter att ha slagit sig blev tröstad av sin mamma med glass.

​

Två verk som har avgörande påverkan på denna utställning är ”Silence is Golden” och ”Art in the Dark”. Den förstnämnda premiäruppfördes på Kims Klubb i Göteborg 1993 och kommer att återigen gestaltas under vernissagen. Det ska vara knäpptyst på galleriet. Varför? Jo, för att det därigenom uppstår en spänning som inte tar notis om vänskapliga band och hierarkier. Kallpratet uteblir. ”Art in the Dark” är däremot ett nytt verk: under en kväll kommer utställningen vara nedsläckt och bara kunna betraktas med hjälp av mobiltelefonlampor. En aktion som anspelar på nedmonteringen av kulturen.

​

Stefan Karlsson nyttjar som vanligt ett medium för att på ett ironiskt vis kunna peka på något annat. Hans konst kan inte avläsas på fem minuter. Det kalla och glassiga är en fasad. 

​

Sara Arvidsson

 

Program under utställningen

​

6 december Förvernissage kl 17–20

7 december Silence is Golden Total tystnad under vernissagen kl 12–16

7 december DNA/DAN, Ljudperformance Geiger/Bubblan, Fiskhamnsgatan 41B kl 22

11 december Konstnärssamtal Lena From och Stefan Karlsson kl 18–19

13 december Art in the Dark Utställningen är mörklagd men kan ses med mobiltelefonficklampa kl 20–22

​

www.skarlsson.net